Den 7 september, då förändrades mitt liv för alltid. Då kom du till oss våran älskade lilla Levis!
Lite tidigare än beräknat, så man var inte så beredd. Den 22 september var det beräknat men du hade bråttom ut till mamma och pappa. Tur det, tänk att jag fortfarande kunde gått omkring och varit gravid!
Det finns så mycket känslor i kroppen som man inte kan beskriva eller föreställa sig, känslan av att vara nykär ggr 10 och att det är julafton på samma dag, ungefär så! Man kunde aldrig föreställa sig att det var så här man skulle känna.
Idag började Magnus att jobba, han tog lite extra dagar ledigt eftersom det var lite för många turer till och från sjukan och vi ville förlänga den här tiden som vi har fått varit hemma och bara kunnat njuta!

Inatt har det varit en bra natt, lillfis har ätit och sedan somnat om direkt. Nu ligger Levis och sover i godan ro. Funderar på att ta en promenix, så mysigt att gå med barnvagnen :)

Det liv vi hade igår finns inte längre idag, kan inte tänka mig något bättre liv!

Det här är det bästa jag gjort, obeskrivlig lycka!