It´s not always easy living in a world like this
Jag blir så himla trött på alla som är äldre, -Åhhh alla ungdommar är så trötta, dom gör ingenting, dom bara klagar... Dom skulle varit med på min tid minsann...
Men vad faan tror folk... Man går på gymnasiet, om man ens kommer så långt vill jag säga.. För du måste ju ha godkänt i matta, svenska, engeska för att kunna mecka med bilar... Om man har något man älskar att utföra praktist så kan man inte får göra det för att man inte är ett jävla mattegeni.. men man kan vara en jävel på att skruva men det är det ingen som bryr sig ut..
Men iallafall, säg att man klarat gymnasiet.. Sen kasktas man ut i arbetslivet, ut i ingenting för det finns fan inga jobb.. Varför ska man då gå upp om dagaran? Det är här den onda cirkeln börjar.. Vad finns att kämpa för då?!
Ja man kankse skulle ta och plugga vidare då... Åhh visst lycka till för det första så ska du ha sjuhelsike betyg för att ens komma in och gör man det så ska man fan vara ett geni sen.. Lära sig varenda del i kroppen på latin.. Åhh tjena, hur många kan det finnas.. typ 10 000 delar eller?!
Man utsätts säkert för mer psykist sjuka människor, drogproblem, alkoholism idag än vad man gjorde förr och vad kan det bero på.. och en dag får den personen barn.. Hur mår detta lilla barn, Livet blir förstört redan innan man börjat sitt liv och det är inget man själv får välja...
-Ja varför tar inte människan körkort för? Jadu lycka till själv att ta körkort idag, jag skulle vilja se hur ni lyckas..
Just det livet är inte så lätt idag och drömmer man om något man verkligen vill göra så är inte det så lätt idag...
Kraven är så sjukt höga.. Klart att det var tufft förut med, man hade säkert inte bästa arbetstider, arbetsvilkor och en massa andra saker..
Så tänk er in i situationen ser ut för många många ungdomar idag innan du dömmer något för att vara trött, lat och oansvarig för det är fasen inte lätt idag....
Hittat dessa dikter på internet:
Ett litet barn
som söker kärlek, trygghet, värme
i en famn som kallas far och mor
men där ingen trygghet bor
och gråten blir allt högre
men till slut när ingen hör och ser
gör ilskan sin entré
och växer till orkaner
tar död på allt som finns
av mjuka sköra lilla barnet
ingen orkar med det barn
som är som en tornado
kräver mer och mer
växer till en maraton
som ingen längre springer i
tonåren har bara mera ve att ge
det lilla barnet inuti
har många spruckna sömmar
mycket längtan efter det
som inte mera finns att få
kärlek, trygghet, värme
det borde vara allas rätt
att barnet borde fyllas det
det lilla barnet väntar än
men rädslan är för stor
att ingen mera orkar ge
så när någon kommer nära
blir ögonen så hårda
det lilla barnet går idag i vuxna skor
men kan inte sluta längta
om man inte kärlek får
kommer man för alltid
denna trängta
Den glada...roliga...fräcka på utsidan..
vem har sett vem jag är egentligen...
kommit under ytan och sett det jag döljer.
En sorgsen själ finns där
som tittar fram när alla sover...
när natten och ensamheten smyger sig på.
När den nakna smärtan kommer fram
tårar ingen ser...
Men det är jag den äkta som visar mig lite.
Jag är ingen rolig...ingen pigg och inte fräck...
Jag är bara jag med mycket tankar och bekymmer.
Men när morgonen kommer och alla vaknar och ser
Då åker masken fram och jag blir den jag förväntas vara.
Rädd att inte passa in....
rädd att visa mitt nakna jag...
Jag kanske inte duger som bara jag...
Men det är ju den jag är.....
Bara jag.
It´s not always what it looks like on the outside.....
du har så rätt! dom skulle bara veta..